headspace

Jag har lagt mig till med vanan att varje morgon när jag går upp, sticka ut huvudet genom dörren till loftgången för att känna hur varmt det är. Egentligen kan man inte lita på loftgången eftersom den ligger i lä, men det ger en iaf ett hum om ifall man ens ska bekymra sig om dagen eller bara gå och lägga sig. I förrgår tror jag det var, öppnade jag dörren i vanlig ordning, jag hann nästan ta ett halvt steg utanför dörren innan jag med ett tjut hoppade in igen. kallt! Jag tittade dystert in i min klädkammare efter ngt varmare än bara en t-shirt och fann vad som uppenbarade sig där, märkbart dystert. Tillslut lyckades jag hitta en långärmad tröja och min allra varmaste munkjacka. Jag tillbringade sen ungefär 40 minuter framför datorn huttrandes innan jag gick till skolan. och frös, såklart. Sen gick jag hem, och frös. Igår vaknade jag upp till samma fenomen och idag med. Ikväll medans jag låg och läste konstaterade jag att jag var inomhus, alla fönster stängda men jag frös ändå. ska man behöva leta upp raggsockorna innan augusti än är slut? det är ju befängt! slutade med dubbla strumpor och munktröja. jag medger att möjligheten finns att jag fryser ännu mer för att jag är förbaskat trött hela tiden, men faktum är ju fortfarande att det blev kallt över en natt och jag är missnöjd. Jag var missnöjd med värmen och jag är missnöjd nu när det är kallare. pha.

Jag är trött ja, skolan har börjat. Min kropp blankvägrar att inse att jag ska somna i tid, så även om jag lägger mig i duktig tid så somnar jag ju fan inte i tid för det. idag somnade jag såfort jag kom hem iaf och sov bort 5 timmar av eftermiddagen. Såhär efteråt kan det tyckas som inte vidare smart, för nu är klockan 12 snart och jag är inte ett dugg trött. Lyckligtvis har jag inga lektioner imorgon....O.o

Skolan är fin och lokalerna snygga men kalla. Jag längtade efter att få börja i 3 månader och nu är jag redan skoltrött. Men så är det väl antar jag. torsdagar har jag samhäll på plan 2, vilket innebär att jag läser med..uh..ja, "normala" människor, eller vad man ska kalla det. det är annorlunda och hårdare, men jag behöver en utmaning. Jag konstaterade idag efter att ha gått igenom terminsplanen att det verkligen blir en utmaning med, eftersom kursen lär innebära att jag konfronteras med väldigt mkt som jag har problem med eller är rädd för. Men det är väl i sin ordning antar jag, jag kan inte springa runt hela livet och vara rädd heller. Jag vet att jag inte lär ta tag i det själv, så att utsätta sig för en situation där jag helt enkelt måste verkar vara enda utvägen. Vi får se vid jul vilka resultat det gav. Jag ser iaf löjligt mkt fram emot att få läsa ekonomisk politik. Synd bara att det inte lär infalla förrän i slutet av november.